Kategori: Känslor

Bli medveten om dina känslor

Postat av Tamara
Bli medveten om dina känslor

Min israeliske pappa var väldigt varm och kärleksfull. Han gav mig upplevelsen av att vara älskad rakt in i hjärtat. Det är otroligt hur en sådan kärlek kompenserar för alla möjliga andra inre svagheter. I Sverige verkar vi ha fått detta om bakfoten. Vi tror att vi måste vara perfekta för att förtjäna kärlek. Vi har fått lära oss att vi inte duger som vi är. Kanske inte någon direkt har uttalat det, men om man inte tillåter barn att ha sina känslor, och känna den närhet de behöver, så blir resultatet detsamma. Barnet ska gå till dagis oavsett hur barnhet känner inför det. Barnet ska sluta gråta när den känner dig ledsen – det stör de andra. Du har lärt dig att du inte ska visa allt för mycket kärlek – det stör de andra. Du ska inte vara klängig och inte mammig och absolut ingen hönsmamma. Det stör! Men om barn inte får känna sina känslor så börjar barnet tro att det är något fel på henne eller honom.

Nu är det dags för oss att ta tillbaka makten över våra känslor. Dina känslor är dina! Upptäck vilka de är och bejaka dem. Det är okej att ha fel ibland. Att känslor finns är vetenskap, men det är bara du som kan veta vilka de är. Känslor ändras och även du förändras. Allt är inte gjutet i betong.

Min pappa sa aldrig att han älskade mig, men jag kände det på det sättet han tittade på mig och lyssnade på vad jag hade att berätta. Jag kände alltid att det jag hade att säga var intressant för honom. En dag såg jag en affisch för filmen ”The Kid” med Charlie Chaplin. Jag sade till honom att jag hade levt på den tiden filmen utspelade sig. Det bara kom ur mig. Pappa svarade ”jaha” med en mjuk öppen röst och frågade inget mera. Vi pratade aldrig mer om det, men än idag kan jag känna den respekt han visade mig den dagen. Att vara okej med sina känslor och inre upplevelser gör att man får ett större register att ta till när man ska förstå sitt barn eller sig själv.

Bejaka dina minnen från din barndom. Vilka var dina verkliga behov? På vilket sätt hade din mamma behövt vara mot dig ? Det är okej att kritisera och ifrågasätta – hon gjorde så gott hon kunde utifrån omständigheterna och visste kanske inte bättre, men om du inte sätter ord för det som inte fungerade så kommer du med största sannolikhet att upprepa misstagen eller försvåra relationen med dig själv. Detta handlar om dig kära kvinna och om ditt värdefulla barn; om du är mamma. Det värdefullaste du kan ge ditt barn är din tid och en fördjupad egen upplevelse av att det är okej att känna alla dina känslor.

Lycka till kära du.

Kram Tamara

Äga mina känslor

Postat av Tamara
Äga mina känslor

Jag har en fördel. Jag är inte född och uppvuxen i Sverige, men genom min danska mor har jag fått liknande barndomsupplevelser som svenska barn. Mina känslor räknades inte – de fanns inte. Jag skulle bete mig som min mamma ville oavsett hur jag kände mig. Hon hade inte förmågan att lyssna in och bejaka det jag kände. Jag upplever att många barn blir bemötta på liknande sätt. Bara det faktum att 93% av alla barn 18 månader och äldre är på dagis bekräftar detta. På dagis är det omöjligt för personalen att hinna vara lyhörd för varje individuellt barn.

Konsekvensen av min uppväxt var att jag aldrig lärde mig att lyssna på mig själv och mina behov. Som vuxen ledde det till ett mönster där jag bara körde på eller tryckte på bromspedalen för fullt. Jag var omedveten om att jag hade känslor som styrde mina val och styrde vad jag tänkte om mig själv.

Under den terapeutiska träningen med djupandning – rebirthing – som jag gjorde med Binnie A. Dansby började jag bli varse mina känslor och kroppsförnimmelser. Detta var dock bara en början. Jag har sedan kontinuerligt återkommit till tanken att det är tryggt att känna alla mina känslor och kroppsförnimmelser. Om man som barn har en mor som försäkrar barnet att det är okej att känna sina känslor växer barnet upp med ett inre positivt förhållande till de egna känslorna. Som vuxen har man då en inbyggd kunskap om hur man tar hand om sig själv.

Någon som inte fått uppleva denna försäkran under uppväxten kan känna sig utlämnad till känslosvängningar inombords också som vuxen. Vissa hanterar detta genom att bli kontrollerande – något man ser mycket av i Sverige. Det kan också leda till principfasthet – man ska följa principer oavsett hur det känns inombords. Eftersom man inte kan styra över känslorna så vill man få kontroll över dem på något sätt och då väljer man instinktivt att leva efter tydliga principer eller följa med i modets nycker. Modet dikterar till exempel att jag ska äta på ett visst sätt, motionera, fixa mitt hem, plastbanta, odla egna grönsaker, umgås på ett visst sätt och sist men inte minst, klä mig på ett visst sätt. Det är så mycket lättare att göra som alla andra eftersom man då känner man sig delaktig i det sociala sammanhanget. Det är inte fel att plastbanta eller dricka smoothies, men är det val som överskuggar djupare behov. För det tar tid och energi att göra alla dessa val och frågan är om det verkligen fyller våra djupaste behov och vår inre längtan.

I senaste TV-programmet Idol sade programledaren till flickan som just precis hade blivit utröstad och storgrät ”ta det lugnt!”. Hur tänker han? Hon har stora känslor som genomströmmar henne, men han tycker att hon ska ta det lugnt. Jag vet att många svenskar, och även många västerlänningar, tänker på det viset gentemot sina känslor. Det är inte hälsosamt att förtrycka sina känslor. Till slut tappar man kontakten med vem man är innerst inne. Känslor ska inte skambeläggas, de ska kännas. Nästa gång du är medveten om dina känslor säg ”det är tryggt att känna alla mina känslor”. När ditt barn gråter säg, ”det är helt okej att du känner som du gör ”.

Bli bekväm med dina känslor

Postat av Tamara
Bli bekväm med dina känslor

Jag och min man Jonas har gjort en terapeutisk träning med djupandning – rebirthing – i Danmark med den amerikanska andningsterapeuten Binnie A. Dansby. Under fyra års tid åkte vi en gång i månaden till Danmark plus en hel vecka i början och slutet av året. Mellan träffarna hade vi uppgifter att göra.

Där lärde jag mig, bland mycket annat, att det faktiskt är tryggt att känna alla mina känslor. Detta kändes som en nyckel till mitt fortsatta välmående och därför gav jag mig själv i uppgift att fokusera på mina känslor i vardagen. Detta var många år innan mindfulness hade etablerat sig som ännu en modefluga.

Jag frågade därför mig själv: Hur känns det i kroppen och vilka känslor har jag under alla dagens aktiviteter? Jag tänkte på det när jag satt på bussen, när jag undervisade, när jag pratade med en förälder, när jag skulle prata framför en grupp osv. Jag blev varse att jag undvek vissa livssituationer som kändes obehagliga, men också att jag kunde vara kvar i dem utan att gå under.

Detta var till stor hjälp när jag skulle föda mitt första barn hemma. Det är ju lätt för en västerlänning att tro att när det känns mycket, eller gör ont, så är detta ett tecken på att något är galet. Inte bara under födelsen utan i hela moderskapet är det viktigt att vara i kontakt med sina känslor. De är vägledare till intuitionen och moderskapsinstinkterna. Att acceptera mina känslor gjorde det också lättare att amma – jag var okej med alla känslor som flödade genom kroppen.

Om kvinnor i Sverige ska frigöra sig från förtrycket mot moderskap är första steget att bli medveten om vad vi känner och äga våra egna emotionella upplevelser och göra dem till våra egna som ingen annan har rätt att ha en åsikt om.