Jag litar på den högre och större makten inom mig. Du kan uppleva en sådan utsaga med hela ditt hjärta, men det är först när du tar konkreta steg i ditt liv som du får uppleva att de är sanna.

Under flera år läst jag många böcker om Maria Magdalena. Ju mer jag läste desto mera väcktes en känsla av att jag var nära förbunden med henne. Först avfärdade jag känslan, tänkte att det var önsketänkande, men jag insåg senare att jag inte ville förminska mig själv på detta sätt. Så jag gick tillbaka till känslan av tillhörighet med Maria Magdalena och lät känslan växa, sprida sig inom mig och omge mig. Jag kände värme, ro och en stor glädje över att ha hittat hem. Äntligen! I flera dagar fortsatte jag att hålla detta fokus i mig själv. I samband med detta gick jag till ett möte med bara kvinnor. Vanligtvis känner jag nervositet i sådana situationer, men tack vare mitt fokus njöt jag av mötet och bidrog på sätt som kändes bra.

Det är först när du följer ditt hjärta och lever efter det som känns rätt för dig som du kommer att uppleva den kärlek och styrka som finns inom dig. Vi vill gärna ha vetenskapliga bevis som försäkrar oss att det verkligen finns en Gud/Gudinna innan vi kastar oss ut och litar på detta okända. I detta fall blir din inre upplevelse beviset.

I mitt barndoms hem var Gud och det gudomliga naturligt utan att vara religiöst. Redan som barn gick jag regelbundet i kyrkan. Jag hade fått jobb att spela blockflöjt och fiol under söndagsgudstjänsterna runtom i Lausanne. Jag tyckte inte att Guds kärlek och glädje kom fram i dessa gudstjänster. Det fanns något som klingade falskt och osant. Jag minns tydligt hur jag satt för mig själv och tänkte att dessa präster inte hade en aning om Gud kärlek. Det gjorde mig obehaglig till mods att sitta där och bevittna något jag upplevde falskt.

På senare år har jag förstått att det är tron på en syndig människa som stör mig mest inom den kristna religionen. Idén om synd och skuld blir för mig något som bekräftar separationen mellan oss människor. När vi ser bortom det som verkar vara ”på riktigt”, försvinner separationen och vi upplever enhet.

Sanningen är enkel, men att finna upplevelsen kräver ansträngning från vår sida. Vi måste vara villiga att låta en ny upplevelse bli sann för oss. Det tog mig många år att komma till den inre andliga mognad där jag kunde ge mig denna upplevelsen av att se bortom. Gud/Gudinna finns ju här alltid. Det är jag som behöver lära mig att se förbi denna värld av illusion och upptäcka mitt gudomliga hem. Alla vägar duger och var och en hittar sin väg genom att följa sitt hjärta.

Jag är djupt älskat, bortom allt vad jag kan föreställa mig. Ibland tar jag mig tid att leva mig in i denna tankebild och låter den bli sann för mig. Är detta bön, meditation eller visualisering? För mig är det en upplevelse som bär mig och gör att jag kan slappna av i min mänsklighet.

Käraste du, jag önskar dig en fridfull upplevelse av Gud/Gudinnas omedelbara närhet.